Byggbranschens roll i Sveriges klimatmål
Byggbranschen har en betydande inverkan på Sveriges totala växthusgasutsläpp. För att uppnå landets mål om att halvera utsläppen till år 2030 måste frågan om energieffektivisering lyftas fram mer aktivt.
”Vi måste fråga oss om vi verkligen har råd att slösa tid,” uttrycker Stefan Rundéus, VD för CEBON Group. Hela 22 procent av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från bygg- och anläggningssektorn. Enligt Boverkets prognos för 2025 förväntas antalet bostäder öka med cirka 32 000, varav 30 000 kommer från nybyggnation.
Detta kan förmodas gynna den svenska ekonomin, men vilka konsekvenser har det för miljön?
”År 2018 introducerades en strategi för att uppnå fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn. Sex år senare
har flera viktiga steg genomförts
enligt planerna. Men vi ser att det krävs större satsningar på vissa områden för att nå Sveriges utslippsmål till 2030. ”Energieffektivisering på byggarbetsplatser är en sådan satsning som måste tas på allvar, förklarar Stefan Rundéus. ” Hållbarhetsåtgärder vidtages nu.
De större byggföretagen väljer numera eldrivna arbetsfordon för att minska sina utsläpp. Men på många arbetsplatser finns det begränsad kapacitet i elnätet,
vilket resulterar i onödiga kostnader och tidsförluster. Det har lett till att dieselgeneratorer nu används som tillfällig reservkraft.
Men, hur miljövänlig är egentligen en dieselgenerator? För att fortsätta minska utsläppen behövs alternativ som är både ekonomiskt hållbara och gynnar miljön.
En självklar och enkel lösning är batterilagring.
Genom att investera i detta välbyggda system kan byggverksamheten minska sina utsläpp och uppnå större oberoende från marknadens elpriser.
För att göra förändringen framgångsrik är det avgörande att handla nu, samtidigt som det sker på ett hållbart och långsiktigt sätt. ”Ett modulärt batterisystem kan agera som reservkraft när det behövs mest,” fortsätter Stefan. Stefan Rundéus är VD för företagsgruppen CEBON Group. Bild: Marcus Bjärneroth
Energibehovet är en avgörande faktor som inte får ignoreras.
I år förväntas den installerade effekten i svenska batterilager öka från 560 MW till 2200 MW. Trots den ökande trenden för energilagring i form av batterier, finns det få byggföretag som investerar i sådana lösningar. Diskussioner handlar ofta om att stabilisera elnätet och hantera effekttoppar,
men det är minst lika viktigt att batterier säkerställer en avbrottsfri energitillförsel på sårbara platser. Många kan föreställa sig situationen då arbetsmomenten måste pausas på grund av ett oönskat strömavbrott. Men vad händer om hela byggarbetsplatsen drabbas?
Eller om det inträffar under kritiska förhållanden, som när man arbetar med en lyftkran?
Tiden är dyrbar i byggbranschen, så vi måste verkligen fråga oss om vi har råd med tidsförluster,” avslutar Stefan Rundéus. Förslag för energieffektivisering av byggarbetsplatser
Skapa kunskapskluster där flera aktörer gemensamt driver frågan om energilagring. För att påskynda den gröna omställningen behövs mer information och djupare insikter.
Koppla företagens miljöpolicy till åtgärder som kan vidtas redan idag. Skapa förutsättningar för långsiktig planering, men börja agera nu. Batterier är för närvarande en kostnadseffektiv investering som kan anpassas efter behov.
Effekten kan justeras både uppåt och nedåt dygnet runt utan att systemet helt behöver bytas ut. Utforska möjligheter för ett ekosystem som bygger på hyra och korttidsbehov,
så kallad ”sharing economy”. Minska tröskeln för att göra större investeringar genom att hyra ut batterisystem till andra företag vid behov.
Främja öppenhet om bästa praxis. Det finns br för lite information om br befintliga projekt som kan inspirera fler aktörer att investera i batterilager. Framgångsrika referensprojekt kan hjälpa till att främja ytterligare utveckling av det nuvarande arbetet.
Varje exempel är betydelsefullt i vår gemensamma strävan mot en mer hållbar framtid!
.
